lisamarieskoglund

Klart och betatt! Nu är brother in blood färdig ekiperad, tyyyp iaf. Två slitiga datum på stan sen vare fixat. PS'n myself har gjort sin insatts än en gång. Om det är någoting jag är jävligt effektiv på så är det att handla kläder och komihåg plats och pris. Vilken jävla egenskap alltså. Men tur iofs, jag läser ju till Inköpare. Fyndigt!

Kvällen har spenderas i soffan med ett öga på tvn och ett öga på rapporten. Det var ju mellofinal, giiick ju inte att missa (har inte sett ett avsnitt innan). Igår förutom allt shoppande (och själcklart jobbande innan) var jag även på dejt, med bror. Vi åt på resturang och gick på bio, alla tiders! Men badbadbad för rapporten!

♥

♥

Överlyssna samtal. Det har alltid varit himla spännande. Kvittar om det är Carola som pratar med gud, bruden från småskolan som bråkar med sin mamma över telefon eller mr random som sextalkar med sin "flickvän" lite sent på en fredag. Jag lyssnar, jag engagerar mig.. i tystnad. Men ibland, som idag. Jag bara hade lust att ställa mig up och skrika "CUT!" bryta mig mellan dom och bara total crusha. "Så här är det kidz! Lifes goes on, face it! Lyssna på veteran-lisa ni kan in-te skriva så där i ett sms du ska leva ett x antal år till och träffa bruden ett x antal gånger till". Två sextonåringa brudar hade kommit lite i luven med sin såkallade bästakompis och hade world war 3 på en 3,5 tum skärm.

Undra egentligen vad som håller en tillbaka sånna stunder. Tyngdlagen? Kanske tvångstanke vakten? Han som håller än tillbaka när man bara vill ställa sig upp och skrika i en biosalong när alla sitter som fastklistrade i stolarna med blicken fryst på skrämen, han som får dig att inte slänga ut ett spädbarn utanför räcket när du står på en balkongen och den har ett utav sina utbrått, han som får dig att krampa tag i nycklar och mobil när du går på en bro för att du får ett "infall" att kasta macka med skiten, han som intalar dig mentalt att det är en dålig ide att smek den okända söta bakdel på krogen eller han som får dig att inse att det är äckligt att peta i näsan synligt på ett fik. TACK TVÅNGSTANKE VAKTEN!

♥

♥

♥

Det är sjukt, snart är ja hemma i lilla Sundsvall igen, G A L E T. Om jag kunde köpa tid skulle jag köpa en månad i runda svängar. Dels på grund av rapporten med dels på grund av kontoret. Jag-vill-ju-jobba-med-kläder-jag-vill-inte-plugga-plugga-plugga-uhäää! Den här veckan har jag hoppat ner en våning, det betyder designvåningen, det betyder himmelriket. Har varit med på provning, granskat kläder och tvättat prover. Jag gillar golvet, jag gillar att fysiskt greppa kläderna, taffsa och klämma! Och dom som är där, några borde man ju klassa som kändisar fö-fan. Jag springer dagligen omkring i deras verk, säljer det och lever det. Fast endå känns det så realistiskt när dom står där och ler nere på jorden - på riktigt, sitter där och ritar samtidgt som dom frågor om åsikt. Jag okej det är inte mr president av usa men iaf mer eller mindre orsaken till att jag har ett jobb och inte går naken eller odressad. Kändisar!

♥

Jag har verkligen ingen skam i kroppen när det kommer till vissa grejor. Skäms aldrig och tycker alla ska ta saker lika lätt som jag. Vi tar det här med att dricka ur någon annans glas, äta något som legat på marken, låna.. ja inte vet jag någons tandborste helt enkelt. I do it, no doubt about it! Idag gick jag omkring med en fullproppad timråkasse, hockeyklubba i handen och en vit hjälm med vesir fastspänd på huvudet. Jag gick på T-centralen, jag åt på mcdonalds, jag åkte tunnelbana, jag gick hem från thorildsplan. Jag var klädd sådär. Samtidigt gick basse och skrek "lisa, lisa du har inte varit med i tv-pucken". Och det har jag ju förvisso inte heller. Men jag vill se dom neka mig efter här uppvisingen. Jag kanske inte gillar Timrå, men inte fan skäms jag.

♥

Provade på något nytt och inovativt (trodde jag, i google historiken har det funnits på tapeten sedan 2010. Soo last (last-last) year av mig) i veckan, kaka på pinne. Kändes som en fräsh vårvind visuellt men ack så.. äckligt. Lika mäktig som gud och hade samma må-illa-faktor som en grogg. Jag har testat i alla fall som ett barn skulle sagt efter ett knippe spenat.

♥

Det blir aldrig som man tänkt sig, det anser verkligen jag. Så varför har jag då har vikt hela dagen åt teorier? Det är en riktig funderar. Har läst massa strunt ur boken Modern logistik och pretty mutch copycata det till min rapport. Bra Lisa? Bra Lisa!

*En metafor på samma sätt som hästen är i Tove Holms historier "the story about feeding the horse". Ikväll är katten endast medverkande, alltså utan själva matandet!

♥